Sammanfattning:
En inlämningsuppgift i Samhällskunskap 1b som handlar om hur lagstiftningsprocessen går till i Sverige från förslag till lag. Som exempel använder sig eleven av sexualbrottslagstiftning. Källor inkluderas i uppgiften.
Mer detaljer:
- Samhällskunskap 1b
- Inlämningsuppgift
- Årskurs 1
- Betyg: B
- Antal ord: 1166
- Utbildning: Samhällsvetenskapsprogrammet
VARNING! Du som läsare har rätten till att använda vårt innehåll som önskat, men har inte rätten till att kopiera, dela eller publicera vårt innehåll på en annan plats. © Alla rättigheter förbehålls till Toppbetyg TB Handelsbolag. Plagiat Varning! Alla inlämningsuppgifter och uppsatser har blivit inlämnade på svenska skolor i förhand innan deras uppladdning på Toppbetyg TB - Och hittas därför i din skolas antiplagiatsystem vid kopiering.
Beslutet om lagar är en av de viktigaste uppdragen som riksdagen har. Genom lagstiftning finns det möjlighet till förändring i samhället i och med att dessa regler är något som alla i landet måste rätta sig efter. En betydande lag som har införts är den nya sexualbrottslagstiftningen som började gälla den 1 juli 2018.
Förslag
Bakgrunden till hur detta gick från lag till förslag är en lång process som grundade sig i att regeringen lämnade en så kallad proposition, ett förslag, till riksdagen. Men, innan de lämnade sitt lagförslag till riksdagen, så utnämnde regeringen en utredning för att undersöka olika alternativ ordentligt. En utredning kan bestå av en eller flera personer, som kan vara experter, politiker eller tjänstemän. De som håller utredningen lämnar då sitt förslag till regeringen.
Betänkandet publiceras sedan i Statens offentliga utredningar, SOU där får utredningen ett nummer, till exempel SOU 2021:58. Där visar 2021 på året utredningen blev kvar och 58 på att det var den 58:e utredningen under det året. Om ett av regeringens departement, alltså en av de olika avdelningarna har gjort utredningen publiceras den i Departementsserien, Ds. När utredningen sedan är klar skickas den på remiss till myndigheter, organisationer och kommuner som berör förslaget för att få deras åsikt gällande detta. Även privatpersoner kan få lämna synpunkter på förslagen. Svar på remissen ska ske inom minst tre månader och ska vara skriftliga, så alla kan ta del av svaret.
https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-9669985830708782 (adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});Regeringen tog ställning till utredningen och synpunkter som uppkommit då den varit på remiss. Övervägande var positiva till utredningens förslag, och därför gick regeringen vidare med detta ärende genom att skriva ner sina lagförslag i en proposition. Efter detta så skickades propositionen till Lagrådet för undersökning av för att se närmare på eventuella juridiska problem med denna. När regeringens proposition var klar så skickades denna vidare till riksdagen.
Därefter lämnade riksdagsledamöterna förslag till riksdagen, så kallade motioner. För denna lagstiftning var det 1 proposition från regeringen och 18 motioner från ledamöterna. Efter att ledamöterna och regeringen presenterat sina förslag till riksdagen så är det först kammaren som bordlägger dessa. Därefter är det kammaren som skickar vidare förslagen till utskotten som sedan fortsätter arbeta på dem.
Beredning
Alla förslag måste behandlas av ett utskott innan kammaren i riksdagen fattar beslut om en ny lag eller lagändring. Det finns 15 utskott med olika ansvarsområden. Mycket av riksdagens arbete görs just i utskotten, och ledamöterna som sitter där kommer från de olika partierna som sitter i riksdagen. Fördelningen av ledamöter i utskotten är liknande som den fördelning som är i riksdagen.
I detta fall var det Justitieutskottet som arbetade med förslagen som presenterats, och ledamöterna satte sig in i lagförslagen, alltså propositionen och motionerna. När beslutet hade fattats så lämnade de i sin tur ett förslag kring hur de ansåg att riksdagen skulle besluta. Detta förslag baserades på vad majoriteten av ledamöterna i utskottet har ansett i frågan, enligt majoritetsprincipen. Utskottet lägger förslag om att riksdagen uppmanar regeringen om att köp av sexuell handling av barn, samt våldtäkt av normalgrads minimistraff bör höjas.
Debatt & beslut
Efter detta så blev det debatt i kammaren, där ledamöterna från riksdagspartierna presenterade vad de tycker om utskottets förslag. Därefter tog riksdagens 349 ledamöter ställning till förslaget och kunde då rösta ja, nej eller att avstå i frågan. För att förslaget skulle gå igenom så krävdes det en majoritet av positiva röster, vilket var det som hände. Detta resulterade i att ett beslut om en ny sexualbrottslagstiftning kunde fattas.
När ett beslut fattats skickar riksdagen en kort rapport, en så kallad riksdagsskrivelse, till regeringen för att tala om detta. Vad beslutet gäller kan man även läsa i utskottets betänkande. När beslutet om en ny lag tagits börjar regeringen med att se till att lagen publiceras i svensk författningssamling, SFS. Regeringen ska sedan verkställa beslutet och se till att det blir så som riksdagen bestämt. De olika departementen i
https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-9669985830708782 (adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});regeringen, statliga myndigheter och bolag hjälper regeringen med detta. Varje år rapporterar regeringen till riksdagen vilka åtgärder de vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut, på så sätt kan även riksdagen följa upp sina egna beslut. Det finns även andra sätt som riksdagen kan följa upp besluten. Riksdagen kan i ett tillkännagivande uppmana regeringen att vidta andra åtgärder gällande ett beslut om de inte är nöjda med hur regeringen arbetat med detta. Utskotten i riksdagen arbetar även med att utvärdera och följa upp de beslut som tagits i riksdagen, så som hur nya lagar fungerat i praktiken.
Lagändringar i brottsbalken
Den nya sexualbrottslagstiftningen införs, och är en lag som grundar sig i frihet för att tydliggöra att varje människa har rätt till personlig och sexuellt bestämmande och integritet.
Ändringen i brottsbalken handlar om att 6 kap. 3 § upphörde att gälla och att tre nya paragrafer lades till, vilket är 6 kap. 1 a och 3 §§ och 4 kap. 1 b § som lyder såhär:
“1 a § Den som begår en gärning som avses i 1 § och är grovt oaktsam beträffande omständigheten att den andra personen inte deltar frivilligt, döms för oaktsam våldtäkt till fängelse i högst fyra år. Om gärningen med hänsyn till omständigheterna är mindre allvarlig, ska det inte dömas till ansvar.”
“3 §§ Den som begår en gärning som avses i 2 § och är grovt oaktsam beträffande omständigheten att den andra personen inte deltar frivilligt, döms för oaktsamt sexuellt övergrepp till fängelse i högst fyra år. Om gärningen med hänsyn till omständigheterna är mindre allvarlig, ska det inte dömas till ansvar.”
“1 b § Den som, i annat fall än som avses i 1 eller 1 a §, genom olaga tvång, vilseledande eller utnyttjande av någons beroendeställning, skyddslöshet eller svåra situation exploaterar en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri, döms för människoexploatering till fängelse i högst fyra år. Den som begår en gärning som avses i första stycket mot en person som inte har fyllt arton år döms till ansvar även om det inte förekommit något olaga tvång, vilseledande eller utnyttjande av någons beroendeställning, skyddslöshet eller svåra situation.
https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-9669985830708782 (adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});Detta gäller även om den som begår en sådan gärning inte haft uppsåt till men varit oaktsam beträffande omständigheten att den andra personen inte fyllt arton år. Är ett brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms för grov människoexploatering till fängelse i lägst två och högst tio år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen avsett en verksamhet som bedrivits i större omfattning, medfört betydande vinning eller inneburit ett särskilt hänsynslöst utnyttjande av annan.”
Källförteckning
Svensk författarsamling, Lag om ändring i brottsbalken, (2018-05-25) 2018-618 Hämtad 2021-12-21
Regeringskansliet, En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet, (2017-12-21) En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet Hämtad 2021-12-21
Sveriges riksdag, En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet, (2017) Lagförslagets gång i riksdagen Hämtad 2021-12-21
Sveriges riksdag, Beslutar om lagar, (2021-10-05) Beslutar om lagar – Riksdagen Hämtad 2021-12-21
Gratis Uppgift