Sammanfattning:
I denna analys beskriver en elev åtgärder för hur Sveriges ekonomi kan räddas från en lågkonjunktur, respektive konsekvenserna av dessa åtgärder utifrån individ och samhällsnivå. Eleven inleder sin analys med att förklara vad en hög respektive en lågkonjunktur innebär samt hur de hör ihop, och förklarar sedan hur politiker, skatter, bidrag, byggprojekt och riksbanken kan påverka en lågkonjunktur till en högkonjunktur. Eleven diskuterar ämnet från olika perspektiv och använder begrepp i sin förklaring.
Kunskapskrav:
Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifierar flera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin.
Mer detaljer:
- Samhällskunskap 1b
- Analysuppgift
- Årskurs 2
- Betyg: A
- Antal ord: 1394
- Utbildning: Naturvetenskapsprogrammet
VARNING! Du som läsare har rätten till att använda vårt innehåll som önskat, men har inte rätten till att kopiera, dela eller publicera vårt innehåll på en annan plats. © Alla rättigheter förbehålls till Toppbetyg TB Handelsbolag. Plagiat Varning! Alla inlämningsuppgifter och uppsatser har blivit inlämnade på svenska skolor i förhand innan deras uppladdning på Toppbetyg TB - Och hittas därför i din skolas antiplagiatsystem vid kopiering.
Lågkonjunktur innebär att efterfrågan på varor och mängden arbeten är mindre än det somproduceras och finns tillgängligt, vilket Sverige är på väg mot. Vid lågkonjunktur i ett land (Sverige i detta fallet) är varuproduktionen högre än vad som efterfrågas och konsumeras. Lågkonjunktur beror kort oftast på att landet har befunnit sig i en högkonjunktur, då exempelvis priserna av varorna stiger så pass högt att folk till slut inte har råd, med andra ord inflation.
Det medför att utbudet av varor är högre än efterfrågan och konsumtionen, vilket resulterar i att Sverige drabbas av en lågkonjunktur samt som landets BNP ökar långsammare trots arbetslösheten. BNP beskriver hur ekonomin i ett land ser ut under vissa perioder och bär värdet av total konsumtion av varor och tjänster. Men vad finns det för åtgärder för att undvika en lågkonjunktur?
https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-9669985830708782 (adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});Vid en lågkonjunktur bildas så kallat deflation. Priserna på varor sjunker samt som pengar värdet ökar, vilket leder till att folk väljer att spar istället för att spendera. Därför vill man då satsa pengar på folket så att konsumtionen ökar. Det finns ett fåtal sätt att gå till väga, bland annat sänkning av både ränta och skatter. Ränta är den mängd pengar som måste betalas vid tagning av lån från banken. Lånas 100000kr från banken är räntan ca 5-7% och innebär att 5000-7000 kr betalas tillbaka utöver lånet. Fördelen är att det är ett sätt för banken att tjäna pengar på lån folk tar för att köpa hus eller annat. mer lån innebär mer pengar för banken.
Å andra sidan lånar inte banken ut hur mycket pengar som helst och till vem som helst. En bra och stabil inkomst krävs för ett lån – annars går banken förlorad om folk ej kan betala tillbaka lånen. En räntesänkning betyder att mindre pengar betalas till banken. Medföljande konsekvenser är att privatpersoner får mer pengar, vilket leder till ökade inkomster. Ökade inkomster innebär mer pengar till individer men även ökad konsumtion, vilket resulterar till att BNP:t börjar öka mer och mer….
Det finns ca 1000 ord kvar att läsa. Köp för att läsa vidare!
[purchase_link id=”7668″ text=”Köp” style=”button” color=”blue”]